Svenske språkproblemer – del 2: Kött er som regel kjøtt

Sponset fakta

Skal det være Fransk biff eller reverompe til middag?

Det der med språkproblemer i forhold til det svenske språket er ikke noe nytt tema. Selv om vi i sin tid importerte en Dansk prins og gjorde han til konge av Norge, oppdaget vi fort at skulle vi ha billig mat, var Sverige stedet. Da begynte også problemene. I mange år var det forskjellige varianter og tolkninger av kjøttdeig, karbonadedeig, farse, medisterdeig, fläskefarse osv. Selv om vi nordmenn etterhvert har fått med oss at det heter ”nöttfärs” i Sverige, og at nøttefarse altså ikke er til å lage kakebunn av, så er det fortsatt enkelte navn på matvarer hvor det går skikkelig gæærnt.

– Det var mer frågor förr om åren. Det var fler lokala små slakterier och köttbutiker i Norge med lokala variationer av namn på produkterna, före de stora kedjorna ”standardiserade” namnen, forteller Leif, som jobber i butikken.

Nydelig kjøttmat, og en evig kilde til morsomme misforståelser. (Klikk på bildet for de beste tilbudene fra Maximat i Töcksfors og Charlottenberg)

Tilbake på Maximat
Vi er tilbake i Maximat på det store Thon-kjøpesenteret i Charlottenberg, og samler gode historier språklige misforståelser i matvarebransjen.

– Sen så har vi damen som med franskt tonfall frågade efter ”JEAN BACON”, ler Leif; – Troligen så var det Scan Bacon, hon hade läst på etiketten.
Som den tålmodige mann han er lette Leif frem den røde og gule pakken med dansk bacon, og damen svinset glad og fornøyd ut av butikken.

– Så har vi de som undrar på det svenska namnet för rundbiff. ”Fransyska” låter ju ganska trevligt, istemmer Torbjörn, som er butikksjef på Maximat Charlottenberg. Han kan fortelle en rekke spennende teorier og fortolkninger ”på sånn fransk biff” fra kreative Nordmenn.

«Pant» er faktisk et Svensk låneord. I mange år stod det «penger tilbaka-flaska» på pantegodset. (Klikk på bildet for de beste tilbudene fra Maximat i Töcksfors og Charlottenberg)

– Inte så roligt kanske, prøver Leif: – …men en fråga vi fått ca 100-tusen gånger är varför vi inte har römme. I Sverige så har vi inte exakt den mejeriprodukten, men creme fraiche och gräddfil är närmast. Han forteller at de fleste Svenskers forhold til det norske ordet rømme er å stikke sin vei, som på svensk oversettes med ”fly” …mens et norsk fly er flygplan i Sverige. Nei, det er sannelig ikke lett.

Reverompe til middag
Svensk ”Revbenspjäll” er tilsvarende norsk ribbe, men utan fett og svor. Den også skaper problemer.
– Vi har haft frågor om RÄV (ræv=baken :red. anm.) benspjäll och REV (rev er jo en rev det :red.anm.) spjäll, forklarer Leif. Vi må jo si oss enige i at kjøttmiddag basert på reverompe, kanskje er mer eksotisk enn forlokkende.

– Ordet ”karbonader” finns inte på svenska språket.  Vi har fått många frågor genom åren. Finns egentligen inget bra svenskt namn. Det blir mer ”stora platta köttbullar” eller hamburgare. Fanns en produkt från Dafgårds för länge sedan som hette ”farmarbiff”, sier Torbjörn; – Den gick bra pga. att de var stora och ganska platta. Tyvärr så lades produktionen ner för att den gick så dåligt i resten av Sverige. Men på gränsen såldes den pallvis.

Det er ikke bare Norske butikker som har fokus på innbydende frukt og grønt. (Klikk på bildet for de beste tilbudene fra Maximat i Töcksfors og Charlottenberg)

Nordmenn er prisbevisste og internasjonale
– Den norska kunden blivit mycket mer medveten, kunnig och ”internationell” de senaste 10-15 åren, sier Leif; – Den äldre generationen som köpte lättsaltade knoker, rimmat stekfläsk i bit, stora bitar med höyrygg osv. Dom är på väg att försvinna. De yngre är betydligt mer lik en svensk i samma ålder, så därför ser vi att våra butiker blir mer lik en vanlig svensk/norsk butik, och inte så gränshandelspecialiserade som tidigare.

– Hovedgrunnen til at vi reiser over er selvsagt prisen, forteller en familiefar fra Oslo vi snakker med;
– Men en annen viktig faktor er at det finnes et helt annet og bredere sortiment her, enn de har på Rema og Kiwi. Egentlig skulle de skamme seg, som bare reduserer vareutvalget i dagligvarebutikkene hjemme.

Leif og Torbjörn fra Maximat er ikke ubetinget enig med Oslomannen: – Den äldre generationen saknar ofta  den trevliga atmosfären från förr, när butikerna var mindre. De yngre bryr sig inte. De vill ha nytt och fräscht, avslutter Leif.

Klikk på logoen, for å finne de beste tilbudene fra Maximat i Töcksfors og Charlottenberg

  • 11
  •  
  •  
  •  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det rare kjendis intervjuet: Erlend Elias
Det rare kjendisintervjuet: Jonna Støme
Det rare kjendisintervjuet: Espen Thoresen Hværsaagod-Takkskalduha
Det rare kjendisintervjuet: LINN SKÅBER
Det rare kjendisintervjuet: Terje Sporsem!